30 dagar till Sverige
1kommentarer
Bonsoir!
Idag har varit en lugn och lätt dag. (Fram tills för någon timme sen i alla fall). Jag har varit ensam med barnen idag och det tycker jag är så skönt. Två av deras kompisar har varit här, och det låter ju kanske jobbigt, men det är grymt. Då leker de med varandra, jag kan dricka te och slappa och om de är något kommer de till mig. Perfekt. Tror att jag ska be dem bjuda in sina vänner oftare på onsdagar!
Nu är jag dock trött. Kroppen ville inte vakna redan imorse, och den senaste timmen vid matbordet har jag desperat försökt testa en snäll taktik med barnen när de inte lyssnar. Jag ber dem 4,5,6 gånger lugnt och samlat att äta eller att sätta sig ordentligt, eller att sluta kasta servetter på varandra. Men utan resultat. Jag lutar mig fram och säger "Tess. Kan du äta är du snäll?" Jag vet att hon hör mig, men jag blir hundra procent ignorerad. Efter 45 minuter av detta ouppfostrade beteende klickade jag. Varpå Tess börjar fnissa åt mig. Då klickade jag fullständigt. Och jag undrade varför det alltid krävs att jag blir arg innan de lyssnar? Att de inte lyssnar när jag försöker be dem snällt en miljon gånger?
Om 30 dagar åker jag hem i 10 dagar. Jag längtar!
À bientôt /Elin

barnen,
vardag,
1 kommentarer
Sabina
31 Jan 2013 05:36
Hur har hela au pair grejen påverkat dig? Växer man upp snabbt? Hur blir allting känslomässigt? :)
Kommentera