bonjourlafrance.blogg.se

Bonjour!

 

Nu sitter jag här, i detta köket, en sista gång. Det känns verkligen heeeelt sjukt. 

Det här året har varit helt sjukt. Det värsta och det bästa någonsin.

 

Just nu håller jag på att packa, städa, och allmänt kaosa runt. Elin var här för en stund sen och dumpade lite grejer hon inte får plats med i sina väskor (runt 4 kilo), eftersom min minsta bara vägde 14 kilo innan. Jag försöker inse att jag faktiskt kommer vara hemma imorgon, men det är för konstigt för att riktigt ta in.

 

Igår var sista dagen jag faktiskt jobbade, och när jag skulle lägga barnen stannade jag med dem lite extra, speciellt Tess. Hon älskar verkligen när man kittlar henne innan hon ska sova, så jag kittlade henne tills hon vrålade haha. Sen när jag tänkte gå så ville hon att jag skulle stanna en liten stund till. Så jag satt hos henne tills hon somnade. Tror till och med jag fick något i ögat där ett tag, hon är ju så söt när hon sover ändå den lilla grisen. 

 

Sa hej då till Iselin och Åshild igår kväll. Efter att vi spenderat några sista timmar tillsammans framför eiffeltornet, och sett det glittra tillsammans en sista gång. Så otroligt jobbigt, och vi bara grät alla tre. 

Jag har verkligen hittat några av de finaste vännerna jag någonsin träffat här. Och även om de bor i Norge och inte på andra sidan jorden, så gör det fortfarande ont i hjärtat att jag inte kommer kunna se dem nästan varje dag längre. Vi har varit så tighta här, vi har varit som en egen liten familj.